I oktober gjorde jag min återkomst till tävlingsinriktad Magic och gav mig in i Modern med en hemsnickrad version av Soul Sisters. Det gick bra. Faktum är att det gick så pass bra att jag vann min första turnering i formatet.
Även om leken hade presterat så var jag dock inte riktigt nöjd. Jag ville ha fler svar och ett starkare late game. Tanken föddes att splasha rött. Pridemate och Helix - det kan liksom inte gå fel.
Jag lät min uppsättning av varelser förbli helt intakt från den monovita versionen. På removal-fronten fick Path to Exile sällskap av Lightning Helix, och Brave the Elements byttes ut mot den oändligt mer flexibla Boros Charm. Ajani Vengeant lades till för lite mer slagstyrka i längre matcher.
Min lek ser i nuläget ut såhär:
BOLT SISTERS
Varelser (23)
4 Ajani's Pridemate
4 Dryad Militant
3 Ranger of Eos
4 Serra Ascendant
4 Soul Warden
4 Soul's Attendant
Övriga spells (13)
2 Boros Charm
4 Lightning Helix
4 Path to Exile
2 Proclamation of Rebirth
1 Sword of War and Peace
Planeswalkers (2)
2 Ajani Vengeant
Länder (22)
3 Arid Mesa
2 Clifftop Retreat
2 Kabira Crossroads
1 Marsh Flats
4 Sacred Foundry
4 Tectonic Edge
1 Mountain
5 Plains
Sideboard
4 Auriok Champion
4 Lightning Bolt
1 Mountain
3 Oblivion Ring
3 Rest in Peace
Nu under mars startade vi en Modern-liga i Kalmar. Vid första tillfället blev vi bara fem personer, och det slutade med nederlag för min del. Jag gick 1-2, kände mig allmänt missnöjd med min lek och började fundera på om de ändringar jag gjort var till det sämre.
24/3 var det dags igen och jag bestämde mig för att ge leken en till chans. Vi ska inte gå händelserna helt i förväg, men låt mig säga så mycket som att jag inte ångrar det beslutet...
Vi var nio personer som hade samlats i CSS-lokalen för att tävla, och det var idel bekanta ansikten. Jag hade hört några illavarslande rykten inför turneringen om att David "hzk837g" Nilsson skulle dyka upp för att spela Eggs. Eggs är en förmodat urdålig matchup för min lek, och jag kan inte säga att jag blev ledsen när jag fick beskedet att David inte skulle komma.
I första omgången mötte jag Martin "GlueBall" Thernlund. Martin spelade den variant av Gruul som innehåller ett flertal Gatecrash-kort som Experiment One, Burning-Tree Emissary och Ghor-Clan Rampager. På papperet en riktigt bra matchup för mig, men samtidigt ville jag absolut inte ta ut något i förskott. Martin är en riktigt vass spelare (bland annat har han lärt upp den oförskämt talangfulla Joakim Heining), och dessutom hade han viftat hotfullt med Skullcrack medan han satte ihop leken strax innan turneringen började.
Jag fick det lite svettigt i första matchen, men vann till slut säkert med 2-0. Framför allt hade Martin stora problem med att hantera mina inbrädade Auriok Champion.
I andra omgången väntade Jocke "Binkabi" Heining. Jag har en usel historik mot Jocke i officiella sammanhang, och jag kan väl inte påstå att jag var jätteglad att möta hans Melira Pod.
Jag inledde första matchen aggressivt med Pridemate runda två, men Jocke kunde stabilisera med Kitchen Finks. En välplacerad Path bromsade upp min motståndare, men till slut kunde han ändå komba loss och matchen urartade till en slags fars där båda hade oändligt med liv och jag hade en oändligt stor Pridemate. Det hela slutade ganska väntat med Murderous Redcap för inf skada.
Andra matchen fizzlade vi båda ganska hårt. Jag stannade på två länder, varav ett dessutom var Tectonic Edge, och Jocke såg inte ett spår av sina kombodelar. Efter ett tag satt vi och spelade liksom på autopilot medan vi småpratade om annat. Till slut lossnade det för Jocke och han vann med Redcap igen.
Jag plockade ihop spillrorna av min lek och gjorde mig redo inför tredje omgången. När laptopen hade tänkt färdigt stod det klart att jag skulle möta Marcus "arako" Fröberg. Jag hade aldrig mött Marcus tidigare, men med tanke på att hans monoblå Tron gått 2-0 efter att han bland annat nedgjort sin egen bror i omgång två så kunde jag förutsätta att Marcus menade allvar.
Marcus spelar sin Tron till seger mot brodern Johan. |
Jag rotade febrilt i brädan efter något som kunde hjälpa, men insåg snart att det var upp till min maindeck att få jobbet gjort. Det var bara att försöka vara så aggressiv som möjligt och angripa Urza-länderna med Tectonic Edge.
Kanske hade Aurelia hört mitt rop på hjälp, kanske var det bara min motståndares lek som fizzlade, men därefter vände det. Medan jag drog bra och kunde spela riktigt aggressivt, drog Marcus dåligt och kämpade med manan. Jag reducerade till 1-1.
Den avgörande matchen fortsatte på samma sätt. I ett avgörande skede spelade Marcus Oblivion Stone när jag hade klar board position med tre killar på bordet. Jag hade 28 liv och behövde gaina minst två för att få upp min Serra Ascendant till 6/6, och dessutom göra ytterligare skada. Båda dessa saker skulle varit möjliga om jag hade haft mana till den Ajani Vengeant som jag satt med på näven, men förargligt nog hade jag fastnat på tre länder. Marcus passade turen till mig, och jag drog Marsh Flats. Den här gången var det jag som drog en lättnadens suck. 2-1.
I sista omgången mötte jag Mateusz Johanik som spelade en Orzhov centrerad kring sacrifice. Jag fick inget ordentligt grepp om leken, men den innehöll i alla fall bland annat Blood Artist, Geralf's Messenger och Gravecrawler.
Jag fick en optimal start och spelade Soul Warden R1 och Pridemate R2. Därefter kunde jag spela en veritabel hord av småkillar och det fanns lite Mateusz kunde göra för att stå emot.
Bolt Sisters på krigsstigen. |
Till slut kom det fjärde landet och med det även segern. 2-0 till mig.
3-1 gav mig en andraplats bakom Jocke och pengarna tillbaka. Framför allt så hade min lek fått upprättelse, och är troligen mitt förstahandsval när ligan fortsätter den 28:e april.
Jag ska också passa på att säga att det är grymt kul att vi har kommit igång med att bygga upp ett Modern-community i Kalmar. Tack till alla er som var där!