Advents-Magic

De senaste åren har jag spenderat julen i Närke och den gamla traditionen med jul-Magic har därför uteblivit. I år var det dock bestämt att jag och Yvonne skulle fira jul hemma i Kalmar, vilket erbjöd en ypperlig chans att ta igen förlorad tid.
Min barndomsvän Björn "Sajkobeer" Bergenfeldt var som vanligt i Kalmar över jul, och vi hade enats om att ses för att snacka skit, lyssna på musik och vända bilder.

Björn på gästspel i Kalmar.

Jag och Björn började spela Magic 1994, och genom åren har vi spelat oräkneliga matcher på pojkrumsgolv och konvent (sedermera studentrum och egna lägenheter). Vi brukar inte ses mer än någon gång om året, men det är alltid fint att ses.

Vi hade även fått sällskap av Alexander "makie91" Poon, och inledde dagen med en omgång EDH. Björn plockade fram sin göttelek med Palladia-Mors som general - själv valde jag Kaalia of the Vast.

Jag fick en snabb start via Eternal Dragon, Kor Cartographer och ett signet.

Kaalia på väg att släppa lös vreden.

Två gånger boltade Björn ihjäl Kaalia innan hon hann anfalla, men jag hade så mycket mana att jag kunde hårdkasta bland annat Avacyn och Debtors' Knell. Dock fick jag smaka en hel del kollektivt hat, Avacyn blev plogad och en ensam Baneslayer Angel var vad som höll kvar mig i matchen.
Alex hade fått ut kombon Glen Elendra Archmage och Hex Parasite, och vi andra var därför begränsade till att spela varelser. Yvonne spelade sin fruktade lek "Fågelinfluensan", och hade vid den här tidpunkten en Soulcatchers' Aerie med massor av counters samt en imponerande fågelflock. Jag var dock tvungen att ignorera kycklinglaget och istället försöka döda Alex så att jag kunde sweepa.
När jag kom tillbaka från ett blöjbyte på sonen fick jag beskedet att Yvonne hade gått all in mot mig, och där var matchen över för min del. Björn var redan utslagen, och trots att Alex bara hade fem liv kvar fick han Yvonne att scoopa med hjälp av Cryptic Command varje runda.

Björn var tvungen att åka och Yvonne valde att istället fokusera på julbestyr, men vi hade fått förstärkning av Niklas "Dr_Kranium" Johansson. Alla var på gott humör och upplagda för casual, och valet föll på en omgång Planechase EDH.
Jag plockade fram min officiella Planechase-lek med Thromok the Insatiable som general (läs om äldre versioner av leken här och här), medan Alex valde sin Animar, Soul of Elements och Niklas sin landorienterade Progenitus.
Jag och Alex fizzlade lite i början, men Niklas fick en stark start med massor av ramp.

Såhär glad blev Niklas när han fick domain...

Sedan började det dock vändas upp planar-kort som var otroligt mycket i min favör. Jag hade precis scryat bort tre kort i upkeep med Quicksilver Sea och hade således ingen aning om vad som låg överst i leken när jag rullade planar-tärningen, slog kaos och flippade Boundless Realms.
Därefter hade de andra otroligt svårt att göra motstånd när min lek plöjde fram likt en schaktmaskin på ett koloniområde. Det gjorde inte ens något att jag drabbades av en dåligt tajmad Planewide Disaster.

Day of Judgment med en 36/36 Thromok på brädet. Ouch.

Dödsstöten kom när Niklas gjorde bort sig och spelade Liege of the Tangle trots att jag hade Sarkhan Vol. Liegen gav mig ett antal 8/8:or och jag gjorde processen kort med motståndarna.

Sammantaget ett mycket trevligt sätt att tillbringa fjärde advent. Vi ses snart igen med min sammanfattning av Magic-året 2012!

Magiska plattor

Magic och musik är två saker som alltid varit intimt förknippade för mig. Så har det varit sedan 1994 då jag och Björn "Sajkobeer" Bergenfeldt spelade de första matcherna på mitt gamla pojkrum. Det faller sig helt enkelt naturligt att ha musik i bakgrunden medan man spelar.

Nuförtiden spelas alltifrån Roky Erickson till Morbid Angel på våra spelkvällar, men i detta inlägg fokuserar jag på fem skivor som verkligen gått varma genom åren. Även om de varierar oerhört mycket sinsemellan så lämpar sig alla otroligt väl till Magic.

The Prodigy "Experience" (1992)

Under åren 1995-96 var "Experience" i stort sett det enda vi lyssnade på medan vi spelade Magic. Än i dag tänker jag omedelbart på världens bästa kortspel så fort jag hör skivan.
Den må inte vara lika hård som de två efterföljande skivorna "Music for the Jilted Generation" och "Fat of the Land", men den har en större variation och en fantastisk lekfullhet som genomsyrar musiken.
Förutom att skivan lämpar sig ypperligt att ha i bakgrunden finns det dessutom några rent bokstavliga kopplingar till Magic. En titel som "Ruff in the Jungle Bizness" får åtminstone mig att tänka på att bli översprungen av stora, gröna djur och "Fire" verkar vara en lämplig låt att bolta ihjäl saker till.
Bästa spår är magnifika "Out of Space", för övrigt.

King Diamond "Voodoo" (1998)

Även om jag hörde både Black Sabbath och Metallica långt tidigare så är "Voodoo" plattan som på allvar fick mig att upptäcka metal. Det är också den skiva som spelats i särklass mest under Magic-kvällarna hittills, och så kommer det förmodligen att fortsätta vara.
För den som aldrig hört King Diamond är det svårt att beskriva hur det låter. Jag skulle kalla det teatralisk heavy metal, men det gör det inte riktigt rättvisa. King Diamond har ett hemsökt, stämningsdrypande sound som är helt unikt. Kungens berömda falsettsång måste också upplevas för att kunna begripas. Det är musik att älska eller hata.
"Voodoo" är inte bandets bästa skiva (klassikerna "Abigail" och "Them" från 80-talet är avgjort bättre), men den har sitt egna speciella sound. Den är nyansen mörkare, snäppet tyngre och är späckad med atmosfär. Det finns få saker som slår att spela en reanimate spell till en låt som "Life After Death".

Paradise Lost "Draconian Times" (1995)

Paradise Lost har i princip varit mitt favoritband sedan jag upptäckte dem 1999. Med det i åtanke är det kanske ingen överraskning att deras musik spelats flitigt även under Magic-kvällarna.

Bandet har verkligen ett speciellt sound. Mörkt, tungt och melankoliskt, toppat med Nick Holmes fantastiska sång och Gregor Mackintosh patenterade "gråtande" gitarr.

"Draconian Times" är nog den skivan jag lyssnat på i särklass mest under livet. Jag kan den utan och innan, varje ton, varenda litet anslag. Den är en självklarhet, till vardags såväl som under spelkvällarna.

Dissection "Reinkaos" (2006)

Denna skiva spelades oerhört mycket åren 2006-2007 då jag och Niklas "Dr_Kranium" Johansson delade lägenhet, och en gång i veckan fick besök av bland annat Oskar "BitZi" Sköld och Olof "elof_the_mighty" Gottfridsson.
När jag utsåg de tio bästa death metal-skivorna någonsin på insomnade bloggen Fatality (se länk) så rankade jag "Reinkaos" som sexa. Detta är två år sedan, och idag hade jag rankat den ännu högre.
"Reinkaos" är Dissections största stund, melodiös metal när den är som allra bäst. Jag har sett människor som inte ens gillar metal ryckas med i monumentala låtar som "Dark Mother Divine" och "Black Dragon'". Skivan är helt enkelt omöjligt att värja sig mot, och det är ju aldrig fel att se folk digga runt Magic-bordet!

Ghost "Opus Eponymous" (2010)

Den nyaste skivan på listan låter ironiskt nog äldre än de övriga fyra. Ghost spelar medryckande och stämningsfull heavy metal i samma anda som Mercyful Fate. Sångaren sjunger mässande om Elizabeth Bathory, häxor och Djävulen och alla runt spelbordet sjunger med.
Det är en ganska lustig syn när fyra till sex Magic-spelare glatt trallar med i texter om människooffer och Satan, men å andra sidan - vem har sagt att ond musik inte kan rocka?

***

Skriv gärna en kommentar och berätta vad du och ditt spelgäng brukar lyssna på medan ni vänder bilder!



Projekt Grimgrin

Mina senaste inlägg har handlat om Modern och kub, två fantastiska format som tyvärr öppnar för seriösa och ganska tråkiga texter. Eftersom bloggen trots allt heter Casualhörnan är det därför hög tid att återvända till tidernas bästa casualformat - EDH.

Första gången jag såg Grimgrin, Corpse-Born så tänkte jag "wow, det här är en fantastisk general!". Sedan dess har jag väntat förgäves på att någon i spelgänget ska bygga en EDH-lek kring kortet. Till slut bestämde jag mig för att själv göra något åt saken.
Det har varit en tuff månad ekonomiskt sett, och jag saknade möjlighet att köpa korten jag behövde. Lösningen blev att bygga leken enbart av sådant jag redan hade eller som jag kunde byta till mig. Jag hade precis plockat isär min Rhys the Exiled-EDH, så jag satt på några grymma byteskort. Sagt och gjort så skred jag till verket!
Normalt sett byter jag sällan kort via SvM, men plötsligt skickade jag iväg fem bizzar om dagen. Två av tre blev avslagna, men jag gjorde ändå några bra affärer. Bland annat bytte jag bort en Glimpse of Nature till Daniel "Discus" Alström mot hela 14 kort. Jag lyckades även komma över Liliana of the Dark Realms, som jag kände på mig skulle passa in mycket bra i leken.
Allt som allt tog det två veckor innan jag satte plastfickor på min nya lek. Trots att jag började med väldigt få av korten jag ville spela med så hade jag lyckats byta till mig det mesta. Jag fick "fuska" och köpa en Lord of the Undead, men i övrigt har jag inte spenderat en krona på leken.

Låt oss ta en titt på min makabra skapelse!

GHOULCALLING
General - Grimgrin, Corpse-Born

Varelser (28)
1 Armored Skaab
1 Blood Artist
1 Cemetery Reaper
1 Corpse Connoisseur
1 Dark Hatchling
1 Death Baron
1 Diregraf Captain
1 Evil Twin
1 Filth
1 Fleshbag Marauder
1 Gempalm Polluter
1 Geralf's Mindcrusher
1 Gravecrawler
1 Grave Defiler
1 Gravedigger
1 Grave Titan
1 Grimgrin, Corpse-Born
1 Havengul Lich
1 Havengul Runebinder
1 Jhessian Zombies
1 Liliana's Shade
1 Lord of the Undead
1 Mikaeus, the Unhallowed
1 Reassembling Skeleton
1 Sedraxis Alchemist
1 Unbreathing Horde
1 Vengeful Pharaoh
1 Wakedancer

Övriga spells (33)
1 Army of the Damned
1 Barter in Blood
1 Call to the Grave
1 Cruel Revival
1 Cyclonic Rift
1 Deep Analysis
1 Dimir Signet
1 Endless Ranks of the Dead
1 Feast or Famine
1 Forbidden Alchemy
1 Frantic Search
1 Ghoulcaller's Chant
1 Grave Betrayal
1 Grim Discovery
1 Grimoire of the Dead
1 Increasing Ambition
1 Minions' Murmurs
1 Murder
1 Nihil Spellbomb
1 Profane Command
1 Public Execution
1 Recover
1 Rise from the Grave
1 Rooftop Storm
1 Sol Ring
1 Soul Manipulation
1 Spread the Sickness
1 Syphon Flesh
1 Talisman of Dominance
1 Underworld Connections
1 Victim of Night
1 Whispersilk Cloak
1 Zombie Apocalypse

Planeswalkers (1)
1 Liliana of the Dark Realms

Länder (38)
1 Barren Moor
1 Bojuka Bog
1 Command Tower
1 Crypt of Agadeem
1 Dakmor Salvage
1 Darkslick Shores
1 Dimir Aqueduct
1 Dreadship Reef
1 Drowned Catacomb
1 Evolving Wilds
1 Ghost Quarter
1 Lonely Sandbar
1 Mystifying Maze
1 Nephalia Drownyard
1 Rogue's Passage
1 Shizo, Death's Storehouse
1 Sunken Ruins
1 Tainted Isle
1 Temple of the False God
1 Terramorphic Expanse
1 Unholy Grotto
4 Island
13 Swamp

Som ni ser har jag några utfyllnadskort i stil med Armored Skaab och Public Execution, men överlag är jag riktigt nöjd. Leken har presterat bra i inledande speltest och är dessutom väldigt rolig att spela.

Ska vi ta oss en närmare titt?

Generalen
Grimgrin är helt klart en general av Voltron-typen, och följaktligen är det genom att anfalla med honom som leken oftast vinner. Han växer snabbt med ett minimum på två +1/+1 counters per runda, och varje gång han anfaller tunnar han ut motståndarlaget. Ett riktigt monster.

Nyckelkort
Något som förvånade mig stort när jag i inspirationssyfte kollade några Grimgrin-listor på nätet var att samtliga saknade Gravecrawler. Gravecrawler slår mig som det absolut mest uppenbara kortet att spela vid sidan av Grimgrin, och mycket riktigt är korten oerhört starka ihop. Krälaren kombinerar dessutom riktigt bra med flera andra kort i leken.

Som nämns ovan så anade jag att Liliana of the Dark Realms skulle vara bra, men jag förstod verkligen inte vidden av hur stark hon egentligen är. Samtliga hennes förmågor gör underverk i leken, men frågan är om inte hennes +1 är den bästa. Man är inte direkt bortskämd med landsök i svart!

Havengul Lich är ett riktigt hus med kapaciteten att ensam avgöra en match. Begränsad till blått och svart så spelar jag oftast varelser från min egen grav, men vad spelar det för roll när mina killar kan göra allt som jag behöver? Sedan är det förstås hysteriskt när man väl spelar ut en motståndares bomb och låter honom smaka sin egen bittra medicin!

Zombier
Jag gillar verkligen triballekar i EDH och eftersom jag dessutom diggar Nephalia-konceptet så fanns det bara ett val för mig - jag skulle spela zombier!
Första steget var att plocka in alla lordar förutom Zombie Master. Samtliga dessa boostar Grimgrin, och både Lord of the Undead och Cemetery Reaper kan ensamma dra igång offensiven.
Jag passade även på att lägga in diverse coola tribal-kort som Call to the Grave, Ghoulcaller's Chant och Zombie Apocalypse.

Graven
"Du använder ju graven som hand!" utbrast Martin Volmerson och slog huvudet på spiken - det är nämligen precis så leken spelas. Kort som Forbidden Alchemy och Geralf's Mindcrusher håller graven välfylld, och sedan är det bara att plocka fram sina bästa nekromantiska konster och väcka de döda hela natten lång.

Länder
EDH-lekar kräver mycket mana, men jag ville till varje pris slippa att behöva krångla med Cabal Coffers och Tuborg. Räddningen blev Crypt of Agadeem, ett kort som i denna lek är betydligt mer effektivt än Coffers.
Med en typisk Voltron-general fick jag också en utmärkt ursäkt att testa nya Rogue's Passage. Även om det är smått komiskt att föreställa sig Grimgrin komma smygandes som en tjuv om natten, så har detta land än sålänge varit otäckt bra.

Gå inf
Mina lekar har ytterst sällan inf-kombos, men den här leken är faktiskt ett undantag. Grimgrin, Gravecrawler, Rooftop Storm och antingen Diregraf Captain eller Blood Artist och matchen är över. Med fyra nödvändiga komponenter och en tutor i leken lär det dock inte hända speciellt ofta.

Saknade
Även om jag är mycket nöjd med min skapelse så finns det några kort jag verkligen saknar. Jag tänker främst på Grave Pact och Oversold Cemetery - två kort som verkligen hade rockat i denna lek. Om en uppdaterad version av leken publiceras på Casualhörnan i framtiden så lär de absolut vara med.

***

Leken bevisar att du inte behöver spendera dyra pengar för att få ihop en EDH-lek, allt som behövs är några byteskort och lite tålamod. Det var också utmanande att bygga en lek på lite mer begränsade premisser, man blir tvungen att vara kreativ och söka nya vägar. Mycket underhållande!

Om du har en cool idé till en EDH-lek men har ont om cash så kan jag bara säga: gör det själv!

Kuben - Den andra officiella uppdateringen

Jag har hunnit utvärdera Return to Ravnica en del sedan setet kom i början av oktober, och det har nu blivit dags att uppdatera kuben med några av alla dessa nya, spännande kort.
Något jag snart insåg var att jag inte skulle få plats med alla multicolor-kort jag ville med en storlek på 405 kort, och jag har därför beslutat att utöka kuben med ännu ett booster. Dessa 15 kort är fördelade över ett kort av varje gille/tvåfärgskombination samt fem artefakter. Detta innebär att jag fått utöka de gillena som kommer i Gatecrash med gamla kort, men det kommer garanterat att göras nya ändringar när det beger sig i februari.

Den kanske största förändringen denna gång är att jag slutligen valt att inkludera shockländerna. Dessa har tidigare överskridit kubens budget, men i och med återtryckningen i Return to Ravnica så går de numera att få tag på till ett skäligt pris. Eftersom bara hälften av shockländerna blivit omtryckta hittills så har kuben just nu en lite konstig blandning med fem shockländer och fem späkländer. En märklig lösning kan tyckas, men fram till Gatecrash släpps så får det lov att gå!

Return to Ravnica
Return to Ravnica blev precis lika bra som jag hade hoppats och hela 14 kort har letat sig in i kuben. Det skulle rentav ha blivit 15, men jag har hittills inte lyckats få tag på Lotleth Troll.

In: Precinct Captain
Ut: Knight of Meadowgrain
En naturlig uppgradering. Att få en 1/1 när man kommer igenom måste vara bättre än lifelink.

In: Ultimate Price
Ut: Grasp of Darkness
Den stora majoriteten av alla varelser i kuben är enfärgade och därför tror jag på Ultimate Price. Dessutom slipper man nu Grasp of Darkness lite knepiga manakostnad på BB.

In: Mizzium Mortars
Ut: Sudden Shock
Sudden Shock kom med vid förra uppdateringen och fick därmed en kort tid i kuben. Visst, det är charmigt att den kan döda en River Boa eller Nantuko Shade ibland, men det är helt enkelt inte tillräckligt bra.
Mizzium Mortars är en limited-bomb av rang. Jag förväntar mig inte att den ska prestera lika bra i kuben, men en Flame Slash med potentialen att sweepa motståndarens lag känns definitivt stark.

In: Deadbridge Goliath
Ut: Briarhorn
"Ok, vi tar Juzam Djinn och målar honom grön. Sen plockar vi bort hans nackdel och ger honom en fördel istället. Det blir väl fint, grabbar?" Man kan bara föreställa sig hur snacket gick hos Wizards, men jag klagar absolut inte. Deadbridge Goliath är ett fantastiskt kort!
Det var dock svårt att ta farväl av Briarhorn, ett väldigt underskattat kort som ibland avgör matcher. Tyvärr är det väldigt situationellt och måste därför åka, åtminstone för den här gången.

In: Judge's Familiar
Ut: Inget, +1 multicolor
Lyev Skyknight är kanske det uppenbara valet, men jag tror att denna uggla kan göra minst lika mycket för att främja strategier som UW tempo i kuben. Judge's Familiar är en slags slimmad version av gamla fiskfavoriten Spiketail Hatchling, och jag gillar den skarpt!

In: Azorius Charm
Ut: Curse of Chains
Jag har letat efter en ursäkt att göra mig av med Curse of Chains ett tag nu, och Azorius Charm kom verkligen som en skänk från ovan (låt det inte stiga dig åt huvudet, Isperia!).

In: Supreme Verdict
Ut: Teferi's Moat
Mitt spelgäng hade upptäckt bristen att kuben hade för få sweeps, men i och med denna uppdatering bör problemet vara åtgärdat (ni finner även ett klassiskt artefakt-sweep nedan). Supreme Verdict kan mycket väl vara det ultimata sweepet i UW kontroll, och den passar förstås ypperligt även i en lek som 5CC.
Den gamla vindbryggan är ett synnerligen opåtlitligt försvar, och bytet känns 100% korrekt.

In: Dryad Militant
Ut: Inget, +1 multicolor
Dryad Militant förde mig hela vägen till seger i en lokal Modern-turnering för cirka en månad sen. Hon är troligen inte lika bra i kub som i constructed, men även när hon är som sämst är hon fortfarande en bättre Savannah Lions. Kan vara mitt favoritkort i hela Return to Ravnica.

In: Selesnya Charm
Ut: Watchwolf
Vad har egentligen hänt med Magic när en 3/3 för två mana är för dålig för att spelas? Med det sagt så gör Selesnya Charm allt man vill att den ska göra.

In: Rakdos, Lord of Riots
Ut: Olivia Voldaren
Jag hoppades på en spelbar Rakdos, jag fick någonting mycket bättre. Lord of Riots är Abyssal Persecutors överman. Röd-svart har inte precis svårt att dela ut skada, till skillnad från Persecutor är det motståndaren som behöver oroa sig för att döda honom, och du kan följa upp med typ en superbillig Grave Titan rundan efter du spelat honom. Rakdos är kungen av oheligt pisk!
Även om jag inte direkt är missnöjd med Olivia, så har jag letat efter en mer renodlat offensiv varelse. Nu slipper jag dessutom tänka på den obscena detaljen i illustrationen som utpekades av Martin Volmerson (se efter på egen risk)!

In: Dreadbore
Ut: Inget, +1 multicolor
Det dröjde till andra besöket i Ravnica, men Rakdos har nu till slut fått sitt svar på Mortify och Putrefy. Att den är sorcery känns helt ok med tanke på att den kostar en mana mindre än sina kusiner.

In: Izzet Charm
Ut: Inget, +1 multicolor
Välj mellan kontring, removal eller kortdrag - Izzet Charm gör alltid något relevant.

In: Dreg Mangler
Ut: Inget, +1 multicolor
Om Boggart Ram-Gang är bra nog för kuben så borde rimligen Dreg Mangler vara det också.

In: Chromatic Lantern
Ut: Darksteel Ingot
Jag jublade när lyktan spoilades. Plötsligt fick vi ett kort som inte bara var lika bra som Coalition Relic, utan bättre! Jag drag mig inte för att kalla detta det slutgiltiga manafixet. Sedan är det förstås coolt att kunna tappa sin Terramorphic Expanse för mana.
Darksteel Ingot är ett EDH-kort som inte har i en kub att göra.

In: Blood Crypt, Hallowed Fountain, Overgrown Tomb, Steam Vents, Temple Garden
Ut: Adarkar Wastes, Brushland, Llanowar Wastes, Shivan Reef, Sulfurous Springs
Shockländerna är såklart återtryck, men med tanke på att deras närvaro i kuben gjorts möjlig i och med Return to Ravnica så tycker jag ändå att de hör hemma under denna rubrik.
I övrigt se inledningen av detta inlägg! Jag kan också tillägga att shockländerna bidrar till att kort som Kird Ape och Wild Nacatl känns betydligt mer motiverade i kuben.

Övriga ändringar
Dessa är de övriga ändringar som gjorts.

In: Augur of Bolas
Ut: Augury Owl
Tidigare har jag inte riktigt insett hur bra Augur of Bolas är, annars hade han garanterat kommit med vid förra uppdateringen. Killen passar i de flesta kontrollekar och känns lika självklar i kuben som Sea Gate Oracle. I jämförelse ter sig Augury Owl ganska futtig.

In: Phantasmal Image
Ut: Repeal
Denna superklon har varit med i kuben tidigare men kapats på grund av ekonomiska skäl. Sedan Phantasmal Image roterade ut ur Standard har den dock tappat betydligt i pris, och den här gången har den kommit för att stanna!
Repeal är ett sådant där lömskt kort som lurar dig att det är bra bara för att det står "draw a card" på det. Testa dock att bortse från cantrip-effekten, och vad får du kvar? Ett riktigt ruttet kort!

In: Into the Roil
Ut: Repulse
Repulse kan inte tävla med flexibiliteten hos Into the Roil. Detta byte borde ha gjorts tidigare!

In: Thundermaw Hellkite
Ut: Rakka Mar
Enda anledningen till att Thundermaw Hellkite inte kommit med tidigare är att jag inte har ägt kortet. Denna drake är helt bananas, och även om gamla "Rakka Mord" är cool så har hon förstås inte en chans i striden om kortplatsen.

In: Wood Elves
Ut: Daybreak Ranger
Jag ville ha ytterligare en rampvarelse, och eftersom jag letat efter en ursäkt att få spela min ursnygga Wood Elves från Portal så fick det bli såhär. Bra timing med shockländerna.
Daybreak Ranger har inte levererat och åker därför ut.

In: Primeval Titan
Ut: Rampaging Baloths
När Primeval Titan blev bannad i EDH så fick jag ett exemplar över till kuben. Rampaging Baloths är bra, men de bleknar i jämförelse med titanen. Troligen den bästa gröna varelsen.

In: Green Sun's Zenith
Ut: Gilt-Leaf Ambush
För något år sedan kapades GSZ från kuben för att jag tyckte att den var överflödig. Jag skyller på tillfällig sinnesförvirring - självklart borde den vara med.
Jag ville verkligen att Gilt-Leaf Ambush skulle vara bra, men folk tycks inte hitta ett vettigt användningsområde för den. Den förpassas till sideboard eller spelas i konstiga lägen, och har inte alls varit det tuffa combat trick jag hoppades på. Trist, men det är bara att säga adjö!

In: Farseek
Ut: Edge of Autumn
Med shockländerna så blir Farseek plötsligt mycket bättre än andra rampkort för två mana (jag kan möjligen gå med på att Nature's Lore är en halv Farseek). Edge presterade bra under sin tid i kuben, men nu vill jag rampa in dubbelländer!

In: Plow Under
Ut: Thragtusk
Jag lider av den där åkomman som säger att man inte kan spela Magic med fula kort. Plow Under i originalversion är ful som stryk, men det borde ju enkelt gå att åtgärda med Rob Alexanders snygga tolkning från 8th Edition, eller hur? Fel. Jag lider nämligen dessutom av åkomman som säger att man inte kan spela Magic med vitkantade kort. Följaktligen var jag tvungen att skaffa en foilad Plow Under från 8th Edition, och det har tagit mig från att kuben skapades fram till nu. Med det sagt så är Plow Under ett riktigt brutet kort som kommer att göra otäcka saker i många matcher framöver.
Thragtusk är förstås hur bra som helst och kapas enbart av ekonomiska skäl.

In: Undermine
Ut: Inget, +1 multicolor
Ytterligare ett sådant kort som borde varit med tidigare. Undermine ser sämre ut än vad den är, men låt den inte lura dig. Detta är en Cancel lika lite som Blightning är en Mind Rot. En av de bästa kontringarna i spelet.

In: Tattermunge Maniac
Ut: Inget, +1 multicolor
Juggernaughts nackdel tycks mig väldigt dålig på en så pass liten varelse, men tills vi får några nya Gruul-kort att leka med så får han helt enkelt lov att duga.

In: Angel of Despair
Ut: Inget, +1 multicolor
Ja, vad kan jag egentligen säga om Vindicate-ängeln? Den är kraftfull, dyr, och kommer förmodligen att ersättas så fort Gatecrash är ute.

In: Goblin Trenches
Ut: +1 multicolor
Ett wincon för mysmän! Kombinera med Mentor of the Meek eller Honor of the Pure för extra kul.

In: Niv-Mizzet, the Firemind
Ut: Nucklavee
Lagom till Return to Ravnica gör Niv-Mizzet sitt intåg i kuben, och han gör det i sin gamla skepnad. Varför han inte väljer sina nya kläder vet jag inte, men vem är jag att ifrågasätta den största bland paruner?
Nucklavee har jag aldrig sett spelas en enda gång så det är hög tid att den åker ut!

In: Spitting Image
Ut: Inget, +1 multicolor
Jag har verkligen ingen aning om hur det här kortet kommer att prestera, men det verkar roligt och ganska brutet. Om inte annat är det säkert kul att kopiera titaner. ;)

In: Life/Death
Ut: Nath of the Gilt-Leaf
Niklas "Dr_Kranium" Johansson påminde mig om hur bra Life/Death är under vår IPA-draft för ett par månader sedan. Jag vill stödja reanimate-strategier i kuben och därtill bjuder kortet på en oväntad finisher.
Nath of the Gilt-Leaf fick gå eftersom grönsvart har känts lite för långsamt.

In: Perilous Myr
Ut: Inget, +1 artefakt
Detta kort borde ha hetat "Annoying Asshat". Fantastisk att spela med, ändlöst irriterande att möta. Perilous Myr återvänder till kuben, och han bryr sig förmodligen inte ett dyft om vad du tycker om det.

In: Phyrexian Revoker
Ut: Inget, +1 artefakt
Pithing Needle var så skoj (se nedan) att jag även passade på att slänga in varelseversionen.

In: Palladium Myr
Ut: Inget, +1 artefakt
Sol Ring är bruten och skapar obalans, men Palladium Myr känns däremot som ett trevligt kort för den som vill spela de stora grabbarna.

In: Pithing Needle
Ut: Inget, +1 artefakt
Jag öppnade en Pithing Needle på Return to Ravnica-prereleasen, och jag hittade ett relevant användningsområde för nålen varenda gång jag drog den. När du gärna maindeckar vad som egentligen är ett sideboard-kort, då sitter du på något riktigt bra. I och med RtR slipper vi också den apfula originalillustrationen!

In: Grafted Wargear
Ut: Inget, +1 artefakt
Det har pratats så mycket i kubkretsar om detta korts förträfflighet att jag bara måste testa det i min kub. Vi får se om det lever upp till sin hype!

In: Sword of War and Peace
Ut: Sword of Vengeance
Behöver jag verkligen skriva något här?

In: Nevinyrral's Disk
Ut: Serrated Arrows
En riktigt tung klassisker gör sitt inträde i kuben! Nästan lite pinsamt att detta universal-sweep inte fått vara med tidigare, men nu är problemet i alla fall åtgärdat.
Serrated Arrows är en annan klassiker, men till skillnad från disken har Arrows inte hängt med i tiden. Den dödar fortfarande lejon lika effektivt som förr, men idag är den helt enkelt för långsam. Memory Lapse står nu ensam kvar som det sista Homelands-kortet i kuben.

In: Bad River, Flood Plain, Grasslands, Mountain Valley, Rocky Tar Pit
Ut: Bant Panorama, Esper Panorama, Grixis Panorama, Jund Panorama, Naya Panorama
Med fem shockländer i kuben kunde jag äntligen göra mig av med de undermåliga panoramaländerna. Bad River & co är marginellt sämre än de "riktiga" fetchländerna, men skillnaden är inte tillräckligt stor för att det ska vara värt att tunna plånboken.

In: Clifftop Retreat, Dragonskull Summit, Drowned Catacomb, Glacial Fortress, Hinterland Harbor, Isolated Chapel, Rootbound Crag, Sulfur Falls, Sunpetal Grove, Woodland Cemetery
Ut: Azorius Chancery, Boros Garrison, Dimir Aqueduct, Golgari Rot Farm, Gruul Turf, Izzet Boilerworks, Orzhov Basilica, Rakdos Carnarium, Selesnya Sanctuary, Simic Growth Chamber
Bytet från karoo-länder till core set/Innistrad-dubbelländerna är ännu en förändring som skett i och med shockländerna. Det är helt enkelt väldigt bra att öppna med ett shockland och sedan följa upp med ett av dessa duals nästa runda. Dessutom gillar jag inte riktigt tempoförlusten som karoo-länderna medför!

In: Vesuva
Ut: Ghost Quarter
Det tog sin lilla tid att få tag på en Vesuva, men nu är den äntligen med. Ghost Quarter hade inte tillräckligt med vettiga targets för att det skulle vara värt den kortekonomiska förlusten.

***

Detta är den största uppdateringen i kubens historia och jag ser verkligen fram emot att få se de nya korten i aktion. Nästa kubdraft är planerad till 21/11, så jag kommer inte att behöva vänta länge!


OBS: Lyckades få tag på Lotleth Troll några dagar efter inlägget skrevs, och kortet kom med i uppdateringen. Trollet ersatte Glissa, the Traitor.

The Modern Experiment

Idag spelade jag min första constructed-turnering sedan 2003, då jag i frustration kastade in handduken, gav upp Vintage och svor att bara ägna mig åt limited och casual för all framtid. Jag har nu brutit mot det löftet, men tur väl det - det kan verkligen ge en adrenalinkick att tävla i Magic! Formatet i fråga är Modern, men vi tar det från början.

Jag har följt Modern-formatet med visst intresse sedan det introducerades av Wizards häromåret. För två månader sen annonserade CSS att det skulle hållas en Modern-turnering 20/10 och jag bestämde mig direkt för att jag skulle vara med och spela. Senaste årets kubdraftande hade gett mig vittring på tävlingsorienterad Magic, och jag kände att det var dags. Kvar återstod frågan vilken lek jag skulle bygga.
Jag spelar inte Standard, men Soul Sisters är en lek jag verkligen ångrar att jag missade när det begav sig. Det är något så fantastiskt paradoxalt över aggressiv lifegain, och jag gillar det skarpt! Jag såg över mitt kortinnehav och insåg att jag hade de flesta av korten redan. Jag satte ihop en lista, proxade det som saknades och började speltesta. Det blev många matcher mot Yvonnes goblin-lek, Alex "makie91" Poons hemsnickrade Loam och Dag "magicmaster88" Hanssons RDW.

Med Return to Ravnica fick leken ordentlig förstärkning via Dryad Militant och nya sideboard-favoriten Rest in Peace. Efter en 2-1 vinst mot Joakim "Binkabi" Heinings RUG Delver gick det upp för mig att jag hade en riktigt bra chans även mot de populäraste lekarna, och jag kände dessutom att jag hade en viss fördel eftersom jag valt en lek som få förväntar sig att möta.
Två dagar innan turneringen publicerade Wizards en artikel om Soul Sisters i Modern, och jag blev tvungen att utgå från att de flesta var förberedda på leken (tack för den, moderskeppet!). Jag trodde dock på min lek, och det kändes bra när jag igår kväll packade väskan inför turneringen.

Leken jag hade med mig ser ut såhär:

SWORD SISTERS

Varelser (23)
4 Ajani's Pridemate
4 Dryad Militant
3 Ranger of Eos
4 Serra Ascendant
4 Soul Warden
4 Soul's Attendant

Övriga spells (15)
2 Brave the Elements
2 Oblivion Ring
4 Path to Exile
2 Proclamation of Rebirth
3 Survival Cache
1 Sword of Fire and Ice
1 Sword of War and Peace

Länder (22)
4 Kabira Crossroads
4 Tectonic Edge
14 Plains

Sideboard
4 Auriok Champion
2 Brave the Elements
4 Celestial Purge
2 Oblivion Ring
3 Rest in Peace

En ganska typisk Soul Sisters-lista, fast med några väsentliga undantag. Förekomsten av dryader i main och i Rest in Peace i brädan ger en rejäl edge mot gravbaserade strategier och underminerar alla Snapcasters, goyfar och Lavamancers som det kryllar av i Modern.
Svärden är ett annat bidrag till lekens särart. Fire and Ice är det bästa utav svärden, men jag motstod frestelsen av att spela två exemplar till förmån för ett War and Peace, som skyddar mot formatets vanligaste removal spells och dessutom fungerar ypperligt i synergi med resten av leken.
Notera även att jag inte spelar den hutlöst överskattade martyren, även om jag på inrådan av Martin "Glueball" Thernlund övervägde att inkludera en som silverkula mot RDW och dylika aggrolekar.
På pappret har leken bra matchup mot aggro, hyfsad mot kontroll och dålig mot kombo.

15 personer hade samlats för att göra upp denna lördag och stämningen var god på CSS-lokalen. Förberedelser och registrering avklarades snabbt och i samma veva inkasserade Yvonne några stilpoäng med den mest ambitiösa leklista jag någonsin sett.

Är det en magisk scroll, en antik papyrusrulle? Nej, det är en leklista!

 I första omgången mötte jag gammalräven Josef "kungfuyoda" Algotsson som slängt ihop en monogrön infect. Första matchen föll jag efter Spellskite ätit upp min Path och jag fått en ultrapumpad Ichorclaw Myr med Rancor i hullet. Jag brädade in allt removal jag hade (totalt 4 Path och 4 Oblivion Ring). Därefter kunde jag exila alla hot och Josef kunde inte hantera Pridemate och Serra Ascendant. Jag vann 2-1.

Josef och hans gräsliga Pokemon-spelmatta.

I andra omgången mötte jag Olof "Xorna" Svanberg, även känd som Kiddas. Olof förklarade att vi hade spelat ihop tidigare, och att han blivit upplärd i magins ädla konst av ingen mindre än sin namne, Olof "elof_the_mighty" Gottfridsson. Jag fick medge att jag inte kände igen honom, men med tanke på att han var typ 14 år senast vi sågs så hade jag ändå en hyfsat giltig ursäkt.
Olof hade lånat Jockes RUG Delver, alltså leken jag smiskat i speltest inför turneringen. Det blev ett oerhört tight och spännande möte, som slutade 1-2 efter Olof i den avgörande matchen hade förstört mina två Oblivion Ring med Engineered Explosives och fått tillbaka Vedalken Shackles och nya Jace.
För övrigt är det sjukt roligt att spela Rest in Peace och sedan se sin motståndare chumpa med 0/1 goyfs i brist på något bättre att göra med dem!

Jag kände ingen bitterhet inför tredje omgången, där jag parades mot Joakim Heining. Jocke hade lite hemlighetsfullt talat om sin "femte Modern-lek" inför turneringen, och jag hade verkligen ingen som helst aning om vad han spelade.
Jag fick en snabb start och Jocke gjorde inte så värst mycket. Innan han dog hann han typ cycla några gubbar, och spela Beast Within samt Avalanche Riders. De senaste dagarna hade Jocke jagat Fulminator Mage, och med detta i åtanke drog jag slutsatsen att han måste spela någon form av landpajlek. Lite rådvill brädade jag ut Soul's Attendant mot Auriok Champion.
Andra matchen börjar Jocke återigen cycla gubbar, därefter spelar han Violent Outburst och cascadar in i Living End. Vad i helvete?! Jockes oväntade strategi blir med ens uppenbar, och jag inser till mitt förtret att jag missat chansen att bräda in Rest in Peace, kortet som rakt av förintar hans lek.
Hur som helst hade Jocke inte lyckats få ner speciellt många killar i graven, och även om han spelade Living End både en andra och tredje gång (!) åstadkom detta inte mycket mer än att byta plats på mina två lag, vardera med 2-3 wardens. En välplacerad Path to Exile satte punkt för matchen, 2-0 till mig.

I fjärde och sista omgången mötte jag Jockes fru, Sofia "sotnoten" Heining. Sofia spelade Boros, en matchup jag måste medge att jag kände mig riktigt nöjd med.
I den inledande matchen visade min lek exakt vad uttrycket "go bananas" innebär. Jag hade två eller tre wardens och en stadigt växande Pridemate, men Sofia kämpade tappert emot. Först spelade hon ut Ajani Vengeant, men jag svarade med Oblivion Ring. Jag fick ut en andra Pridemate, men min motståndare höll sig kvar med Squadron Hawk och Stun Sniper. Till slut blev dock mina två Pridemates, som hade cirka 13 respektive 17 counters, för mycket för Sofia och jag vann med ett life score på runt 50.
I den andra matchen fizzlade Sofias lek ganska hårt, och efter att jag exilat hennes Figure of Destiny hände det inte så mycket mer. 2-0 till mig.

3-1 räckte för att ta mig till topp 4. Övriga spelare som gick vidare var Olof, Josef och David "dudelutten" Calås.
Det stod klart att jag skulle möta David i semin. När jag kollade igenom hans leklista i samband med deck check kände jag mig ganska uppgiven. David spelade nämligen kombo, det enda min lek verkligen fruktar. Leken ifråga var närmare bestämt UR Storm, en lek jag aldrig tidigare mött men som verkar sjukt jobbig.
Jag börjar och spelar land, dryad. Jag visste det inte då, men redan där hade jag i princip vunnit matchen. David kunde inte få bort dryaden, och därmed blev flera av hans nyckelkort totalt värdelösa. Dödsstöten kom när David spelade Grapeshot med hyfsad spell count och jag svarade med Brave the Elements.
Match två höll jag en långsam starthand enbart på grund av att jag hade Rest in Peace. Jag spelade Kabira Crossroads runda ett och Plains, Rest in Peace runda två. David hade visserligen en ganska aggressiv start med multipla Goblin Electromancer, men utan tillgång till graven hade han inget att sätta emot mitt lag bestående av bland annat Serra Ascendant och Pridemate. 2-0 till mig.

I finalen mötte jag Olof som besegrat Josef med 2-1. Läge för revansch!
Jag vet inte riktigt vad som hände, men allt som gått rätt för Olof under vårt möte i swissen gick fel nu. Han inledde båda matcherna med att mulla och verkade fizzla i största allmänhet.

Kiddas berömda mullfejs!

Olof han inte få igång något vettigt spel överhuvudtaget och mina snabba, ständigt växande killar körde över honom. 2-0 till mig och vinst i turneringen! Soul Sisters till segern, vem kunde tro det?

Priset blev sju härliga Return to Ravnica-boosters, som bland annat gav mig två shockländer.Good times, för att citera ovan nämnda Elof!
Det känns riktigt bra att vara igång med seriös constructed igen, och jag kan garantera att det blir fler Modern-turneringar för både mig och Yvonne framöver.

Bilder från RtR-prereleasen i Kalmar

Här följer några bilder från gårdagens prerelease, som anordnades i CSS (Calmare Spelsällskaps) lokal i Kalmar.

Sofia "sotnoten" Heining med blivande magicspelare. Sofia gick senare vidare till topp 8.
 

Sandra "Persephone" Lundholm förlorade Izzet-mirrorn mot mig, men var lika glad ändå. 

Svenska Magics egna Björn "Beakid" Andreasson var där, och såg till att proviantera ordentligt.

Martin "volmerson" Volmerson och hans dubbla Archon of the Triumvirate nådde nästan hela vägen.

Hela 39 personer hade dykt upp för att delta i gillenas kamp.

Hur det gick för mig? Jag slutade 3-3 och var en förlust från mitt sämsta turneringsresultat sedan 1998.

Angående banningen av Primeval Titan

Sent i förrgår kväll (svensk tid) kom tillkännagivandet på EDH-formatets officiella hemsida - Primeval Titan är bannad i EDH. För undertecknad kom detta verkligen inte som en chock, men självklart har beslutet debatterats flitigt inom EDH-communityt världen över. Frågan är då, är Primeval Titan verkligen för bra?

Vi börjar med själva uttrycket "för bra", för det är såklart väldigt subjektivt hur bra ett kort får vara. EDH-formatet är olika saker för olika spelgrupper. Vissa spelar något som mer påminner om en highlander-version av vintage, medan andra har en betydligt mer casual-orienterad approach. Somliga följer vad som numera kallas den officiella ban-listan (förut var det mer en riktlinje a la med "spela inte kort i den här stilen") till punkt och pricka, medan andra rentav beslutar att lokalbanna vissa kort som internt upplevs som spelförstörande.
Själv tillhör jag och min spelgrupp något slags mellanläger, men det är egentligen oväsentligt i sammanhanget. Vad som är viktigt här är definitionen av "för bra", och vi definierar det här som ett kort som allvarligt rubbar spelbalansen.

I själva verket finns det en enkel tumregel för att avgöra huruvida ett kort är för bra eller ej. Om ett kort har en kraftfull effekt och spelas i varenda lek så länge man har tillgång till det, ja, då är risken stor att kortet är för bra. Exempelvis omfattar detta Sol Ring, som placerar sin ägare två rundor framför övriga spelare, men inte Command Tower, som trots allt "bara" är ett riktigt bra land.

Sitter jag här och säger att man borde banna alla staples? Nej, givetvis inte. Det vore ett gigantiskt hyckleri, eftersom jag faktiskt spelar Sol Ring i varenda lek, och spelade Primeval Titan närhelst jag kom åt.
Däremot så bidrar kort som Primeval Titan till att formatet blir mer smalt och förutsägbart, och ärligt talat - är inte mångfalden och variationen bland det roligaste med EDH?

Jag tänker i alla fall inte fälla några tårar över gamla hornskallen. Förhoppningsvis uppmuntrar det här folk att bli lite mer kreativa och försöka hitta nya lösningar. Vi lär få se mer av Yavimaya Elder och hans gelikar framöver...

IPA-draft

IPA-draften genomfördes helt enligt plan onsdagen 12/9. Jag hade egentligen tänkt att skriva detta inlägg i samma stil som mina tidigare draftrapporter, men sedan tänkte jag om. Min vision för Casualhörnan är inte att på bästa E-type manér spotta ur mig samma skit om och om igen - nej, tanken är att erbjuda underhållande och omväxlande läsning. Av denna anledning har texten ett annorlunda fokus mot normalt.

IPA (Invasion/Planeshift/Apocalypse) är ett lurigt format. Hela blocket är multicolororienterat, men medan Invasion och Planeshift innehåller multicolorkort av de klassiska kompis- och shard-kombinationerna, så innehåller Apocalypse kort av fiende- och wedge-kombinationerna. Detta innebär att du sällan vill binda dig till mer än två färger innan sista paketet, åtminstone om du inte haft turen att få en av de mäktiga drakarna från Invasion.
Blocket har dessutom en stigande power level, där Invasion har högst procent skräp, Planeshift är bättre och Apocalypse knappt innehåller några dåliga kort överhuvudtaget. Jag säger absolut inte att sista packet avgör allt, men riktigt galna saker kan hända.

Laddat för draft!

Den aktuella kvällen var vi sex kombatanter som samlats hemma hos mig för att göra upp. Jag hamnade mellan Martin "volmerson" Volmerson och Alex "makie91" Poon.
Jag öppnade mitt Invasion-booster och stirrade på mitt rare, Thunderscape Master. Denna kille är betydligt sämre än han ser ut att vara. Visst, den gröna förmågan är bra, men han är en 2/2 för fyra mana som dör på i princip allt removal i hela formatet.
Mitt förstapick blev istället Stormscape Apprentice, ett otroligt stabilt common som passar väl in i aggressiva såväl som defensiva lekar. Jag följde upp med Exclude som andrapick och Probe, setets bästa common, som fjärde (!). Därefter blev jag skickad ännu en Apprentice, och konturerna av en lek började framträda.
Som åttonde kort hatepickade jag Tangle, en monster-Fog med förmågan att avgöra tighta matcher. Anmärkningsvärt nog kunde jag plocka Tek så sent som elftepick, och jag konstaterade att ingen förmodligen hade några planer på domain-leken, åtminstone inte såhär långt.

Jag öppnade mitt Planeshift-booster, bläddrade igenom korten och skrek rätt ut. Där låg Shivan Wurm, formatets bästa fetto efter Spiritmonger. Svärande firstpickade jag Stormscape Familiar och skickade paketet vidare till en förundrad Martin (vadå "pokeransikte"?).
Nej, Planeshift var ingen höjdare för mig denna draft. Massvis med bra röda kort i stil med Terminate passerade, och det enda som fanns att göra var att skicka vidare till Martin.
Jag fick i alla fall ihop en Rushing River, Sunscape Battlemage och två lairs, föregångarna till Shards of Alaras trefärgsländer. Tanken föddes att kanske inte nöja mig med Esper utan rentav spela fyrfärgat.
Intressant nog niondepickade jag ytterligare en Familiar. Hur ofta är ens första och nionde kort detsamma?

Det blev för mycket av det goda för Martin.

Nu återstod bara Apocalypse. Jag bläddrade snabbt igenom min kortpool och insåg att jag skulle behöva något riktigt vasst om leken skulle kunna gå hela vägen.
Mitt booster innehåll inget relevant för min lek överhuvudtaget. Jag suckade djupt och plockade Index, mitt sämsta firstpick på mycket länge. Vi det här laget hade jag dock bestämt mig för att gå fyrfärgat, och jag började att plocka gröna kort på allvar. Bland annat kunde jag lägga vantarna på två Temporal Spring (tredje respektive åttondepick), en hopplöst underskattad spell som i sina bästa stunder är en veritabel Time Walk. Tyvärr kom Temporal Spring samtidigt som Living Airship bägge gångerna, men vad gör man?
Jag pickade även en extra tjockis i form av Emblazoned Golem och två Soul Link, ett kort som jag intalade mig är riktigt skapligt sålänge man inte möter mycket removal eller studs.

Leken jag byggde såg ut såhär:

WUBG

Varelser (10)
1 Emblazoned Golem
1 Galina's Knight
1 Helionaut
1 Standard Bearer
2 Stormscape Apprentice
2 Stormscape Familiar
1 Sunscape Battlemage
1 Tek

Övriga spells (12)
1 Exclude
1 Hobble
1 Index
1 Primal Growth
1 Probe
1 Rushing River
1 Sleeping Potion
2 Soul Link
1 Tangle
2 Temporal Spring

Länder (18)
1 Caves of Koilos
1 Dromar's Cavern
1 Treva's Ruins
3 Forest
6 Island
4 Plains
2 Swamp

Sideboard (relevant)
1 Cursed Flesh
1 Dismantling Blow

Dr Manhattan och hans tvillingbror med entourage.

Lekens största styrkor är snabbhet via småkillarna och förmågan att kontrollera spelet genom att störa motståndaren i speluppbyggnaden. Svagheterna är det låga antalet offensiva hot, samt mitt idiotiska beslut att inkludera Soul Link. Egentligen vet jag mycket väl att auror är opålitliga, och att de enda offensiva auror som är värda att spela i IPA är Armadillo Cloak, Quicksilver Dagger, Squee's Embrace och Sleeper's Robe.

Trots lekens svagheter lyckades jag i alla fall spela mig till en andra plats efter vinst mot Alex (2-0), vinst mot Niklas "Dr_Kranium" Johansson (2-0), och förlust i finalen mot Jocke "Binkabi" Heining (1-2).
Efteråt kunde jag rarepicka en Diabolic Intent - helt ok, men förstås inte lika kul som den Vindicate Jocke gick hem med.

Så länge det finns Apocalypse-boosters att tillgå så lär det blir fler IPA-drafter framöver!

Back from the Brink

Som vissa av er säkert har märkt så var det ett tag sedan Casualhörnan uppdaterades nu. Detta har förstås sina anledningar, men summan av kardemumman är att jag helt enkelt har varit upptagen. Bland annat har jag haft en spelning med bandet och genomfört min slutgiltiga genomspelning av Mass Effect 2. Ni vet, viktiga saker.

Även om jag inte haft tid att blogga har jag dock inte legat på latsidan vad gäller Magic. Jag har spelat EDH, byggt min första Modern-lek och jobbat på artiklar för SvM.
En trevlig sak som hänt är att ett länge efterlängtat brev från Terese Nielsen nyligen damp ner i brevlådan.

Ett axplock av alla de signerade myskort som jag fick hem.

I en viss guide nämner Terese att hon gärna dricker ett glas merlot eller en kopp varm choklad medan hon signerar kort. Terese har varit suverän i all vår kontakt, och jag kände att jag ville tacka henne på något sätt. Först övervägde jag att skicka några extra dollar för att sponsra ovanstående favoritdrycker, men i ett infall av dålig humor skickade jag en påse "Swedish drickbuljong" istället. Jag ångrade mig sekunden efter jag lagt brevet på lådan, men det verkade som att Terese förlät mitt skämt. I vilket fall var korten inte täckta med obsceniteter när jag fick tillbaka dem, och jag fick till och med ett medföljande litet brev. Mycket trevligt!

Brevet från Terese samt en påse "Swedish drickbuljong".

Nästa gång rapporterar jag från vår IPA-draft som är planerad till onsdag (12/9). Ses då!